,

Hur kom det sig att jag var så birght och smart förr i tiden?

"Det är lätt att fokusera på fel saker i livet. Jag är ett praktexempel på sådana misstag. På något konstigt sätt blir det som är misslyckat, ledsamt, jobbigt och svårt så mycket mer vesentligt, och så mycket lättare att fokusera på än sådant som gör oss glada och lyckiga. Jag vet exakt hur den där känslar är när man inte känner sig riktigt tillräcklig och "bra nog", den blir som en klump i magen som blir värre ju längre tid det går och svårare att försvinna ju längre den finns där. Det här är inte meningen att detta ska vara någon moralpredikan, utan helt enkelt hur jag, och troligen rätt många funkar, tyvärr.Jag har många fina vänner, som jag skrattar mycket med, som bryr sig om mig och står kvar trots om jag gör snédsteg, den tryggheten känns enormt viktig och värdefull för mig. Varför fokuserar jag inte mer på dem? Att jag skulle ta dem för givet är helt fel, men lyckan kommer på något sätt i skymundan för otillräckligheten.Jag hatar den där känslan jag försökte beskriva innan, den får i alla fall mig att må pest. Allt kan ju faktiskt inte vara tipp topp med alla vänner hela tiden, men förhopningsvis kommer det tillbaka senare, och känslar avotillräcklighetet försvinner. Jag ska försöka fokusera mer på det lyckliga i mitt liv, som vänner och familj, och låta otillräckligheten komma i andra hand istället. Den känslan är jobbig och äcklig, så varför spendera så mycket tid med den? Finns inget bra svar!"

Jag saknar Olivia så det gör ont