Igårkväll mådde jag inte helt bra. Huvudet var tyngre än tyngst och gjorde allmänt ont. Idag har jag däremot kännt mig jättebra, och när jag gick hem från skolan kunde jag inget annat än vara så otroligt glad. Solen sken på en klarblå himel, sånglektionen gick toppen och i lurarna dunkade nya favoriten. Så kom hem, åt lite och gick sen ner till gymmet och tränade Aerobics.
Men nu sitter jag här igen, känner mig som en sill och orkar inte röra mig. Helst av allt vill jag att nån kommer hit, borstar mina tänder och bär mig till sängen. Ja tack!
Matchen igår är inte ens värd att nämna. Det var nog den konstigaste ishockeymatchen någonsin, och ja, det blev att försvinna för LHC. Tycker faktiskt synd om dem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar